Trångt med 3 dagisgrupper samtidigt. Som dessutom tar m sej mor å farföräldrar... Vi hade tur som ku de hoppa upp på en soffa längst bak i rummet. Där jag dock ändå fick stå även på ryggstödet för att se :O Tur den höll....  Mem såg visserligen inte så mycket när det BARA var kameror i luften i början... Men sen såg vi Milo - å han oss... För det vill man ju. Att sitt barn ska se att man är där och att vi ser honom. Såklart.

Hoppas på annan lösning nästa år.

Nu väntar en ledig helg. Såå skönt. Behöver det. Har massor att göra. Snälla håll mej frisk.

Och på måndag är det begravning.